Skjutningarna i Malmö skördar liv. I oktober 2018 drog projektet Sluta skjut i gång i Malmö.

 

 

Malmö stad samar­be­tar med poli­sen, kri­mi­nalvår­den och socia­lar­be­tare för att minska och före­bygga död­ligt och grovt våld bland kri­mi­nella grup­per. Den som vill bort från ett
liv med våld och kri­mi­na­li­tet erb­juds stöd.

Sam­ti­digt som nyhet­sins­la­gen i Sve­rige kon­ti­nuer­ligt rap­por­te­rar om gäng­kri­mi­na­li­tet med skjut­nin­gar och sprängdåd framför allt i Malmö, dis­ku­te­ras vål­dets orsa­ker och inter­ven­tions­mo­del­ler lyfts fram. Under de senaste två måna­derna har det int­räf­fat omkring 30 sprängdåd i Malmö.

I novem­ber hade Natio­nella bombs­kyd­det kal­lats ut 100 gån­ger under detta år. Förs­vars­mak­ten har lov att rycka ut för att hjälpa poli­sen, röja sprängladd­nin­gar och under­söka ladd­nin­gens upp­bygg­nad. Om kni­ven används som vapen mel­lan gän­gen i andra län­der, är spräng­nin­gar aktuella i Sve­rige.

Brottss­ta­tis­ti­ken berät­tar att skjut­nin­garna mins­kat i Malmö. Skjut­nin­garna låg strax över 60 årli­gen under 2016 och 2017. År 2018 var sif­fran 47, men död­sof­fren hade ökat från sju till tolv.

Om skjut­nin­garna mins­kat tack vare sam­häl­lets brottsfö­re­byg­gande pro­jekt Sluta skjut, finns i dags­lä­get inget klart svar på. Nästa år blir ett utvär­de­ringsår. Åtgär­derna inom sats­nin­gen har dock gjort det möj­ligt för tidi­gare kri­mi­nella att gå ut ur gän­gen och integre­ras i sam­häl­let.

Beprövade amerikanska metoden i bruk

På Malmö stads och poli­sens hem­sida finns info om Gruppvåld­sin­ter­ven­tion, en stra­tegi som utvecklats för att minska skjut­nin­gar och grovt våld bland kri­mi­nella grup­pe­rin­gar. Sta­te­gin togs fram i USA i bör­jan av 1990-talet av David Ken­nedy och Natio­nal Network For Safe Com­mu­ni­ties vid John Jay Col­lege.

Malmö har som första stad i Sve­rige anpas­sat den beprö­vade ame­ri­kanska meto­den Gruppvåld­sin­ter­ven­tion (GVI) för att få bukt på gäng­kri­mi­na­li­te­ten. Sluta skjut heter meto­den i Malmö. GVI har gett goda resul­tat i våld­sut­satta stä­der i USA, till och med hälf­ten färre dödssk­jut­nin­gar i en del stä­der.

Arbets­sät­ten är inte nya, men samar­be­tet mel­lan polis, kri­mi­nal- och socialvård är väl­koor­di­ne­rat och resur­sef­fek­tivt. Tea­met sat­sar på att kom­mu­nicera till gäng­med­lem­marna att det går att lämna det kri­mi­nella gän­get, stöd finns. Meto­den gör det lät­tare för indi­vi­den att gå ut ur gän­get.

Det hand­lar om att komma åt grupp­dy­na­mi­ken som möj­lig­gör vål­det och ersätta med en grupp­dy­na­mik som ser och förstår de många nega­tiva kon­se­kven­serna av en våld­sakt, och fokusera på för­de­larna med att upp­höra med vål­det. Kri­mi­na­li­te­ten loc­kar fat­tiga unga, här kan sam­häl­let kom­pen­sera genom att erb­juda bos­tad och en tryg­gad väg in i arbets­li­vet. I grund och bot­ten före­drar ingen gäng­med­lem en kri­mi­nell vålds­be­ja­kande livss­til. Alter­na­tiv och skydds­nät erb­juds för den som vill integre­ras i sam­häl­let.

Brottsfö­re­byg­gande rådet (BRÅ) finns med som sam­ver­kans­part och sats­nin­gen får stöd av EU-Fon­den för inre säker­het (ISF).

GVI sam­man­kal­lar möten, call-in, möten mel­lan gäng­med­lem­mar och de som till­sam­mans job­bar med inter­ven­tions­mo­del­len: polis, kri­mi­nal- och socialvård samt andra repre­sen­tan­ter från sam­häl­let som gän­get har res­pekt för.

Ett tyd­ligt ställ­nings­ta­gande från med­bor­garna till gäng­med­lem­men är: vi ser dig som en vik­tig del av sam­häl­let. Vål­det måste upp­höra, du är bättre än det här. De som framför buds­ka­pet är res­pek­te­rade med­bor­gare eller andra nyc­kel­per­so­ner. Syf­tet med en call-in är att infor­mera med­lem­marna om de kon­se­kven­ser som drab­bar hela grup­pen om en per­son skju­ter någon annan – tyd­ligt kom­mu­nicera buds­ka­pet från alla delar av sam­häl­let att våld inte är accep­te­rat och erb­juda en väg in i sam­häl­let med hedern i behåll. Mam­mor till våld­sof­fer kan delta i mötena.

De som del­tar i en call-in ska sedan sprida buds­ka­pet vidare.

Livsberättelser talar om behov av förebyggande arbete

Int­res­sant kuns­kap ur den ens­kilda gäng­med­lem­mens pers­pek­tiv hit­tas i Sve­ri­ges Radios per­so­nin­terv­juer med per­so­ner med ett förflu­tet inom gäng­kri­mi­na­li­te­ten. I deras livs­be­rät­tel­ser finns fysiskt våld hemma, från föräl­drarna mot bar­nen och mel­lan föräl­drarna.

Den som vill bort från ett liv med våld och kriminalitet erbjuds stöd.

Tron på att pappa går att lita på och kan sätta sig in i bar­nets käns­lor miste bar­net redan som små­barn. Skolgån­gen blev bes­vär­lig, dro­ger fanns med i bil­den. Ingen vuxen till­go­dosåg bar­nets behov, var­ken hemma eller i sko­lan. Dessa livs­be­rät­tel­ser talar sitt tyd­liga språk, sats­nin­gar på före­byg­gande arbete i sam­ver­kan mel­lan olika aktö­rer behövs även bland skol­bar­nen, i syn­ner­het i utsatta, fat­tiga bos­tad­sområ­den.

Sluta skjut ‑inter­ven­tions­mo­del­len är bra, men den hand­lar mer om att släcka brän­der än före­bygga våld på lång sikt, på ett brett plan.

Sko­lorna borde kunna erb­juda fler förs­tärkta stö­din­sat­ser, vid behov i samar­bete med socialt­jäns­ten, för att bar­nen ska klara av sko­lan och slutföra den, genomgå yrke­sut­bild­ning som leder till jobb de kan för­sörja sig på och inte dras in i gäng­kri­mi­na­li­tet.

Tid­nin­garna skri­ver om att poj­kar i 7‑årsåldern inte får visa sina käns­lor genom att gråta utan för­vän­tas slå till­baka med knyt­nä­varna som svar till exem­pel på att någon sagt något fult om ens mamma. Heders­kul­tu­ren går ned i åldrarna. Redan 10-årin­gar rek­ry­te­ras till kri­mi­nella gäng, sko­lan lyc­kas inte rek­ry­tera dem.

Sun­niva Ekbom