Forskningen visar att kultur och konditionsfrämjande lindrar kronisk smärta och bidrar till tillfrisknande från depression. Finns numera på recept.

 

 

Kultur på recept innebär att per­so­ner med någon form av ohälsa får möj­lig­he­ten via en kul­tur­re­miss att delta i krav­lösa kul­tu­rak­ti­vi­te­ter i grupp, regel­bun­det under en bes­tämd period. Det har visat sig vara ett lyc­kat koncept om akti­vi­te­ten är struk­tu­re­rad, noga genom­tänkt med en tyd­lig bör­jan och ett tyd­ligt slut. Kamratstödet indi­vi­den får i grup­pen ska­par den så vik­tiga käns­lan av samhörighet.

Samarbete mel­lan hälso- och socialvår­den och kul­tu­rak­tö­rer behövs när läka­ren skri­ver ut kul­tur på recept.

I en del kom­mu­ner finns Kaikukortti-kort som berät­ti­gar till bland annat kon­sert­bil­jet­ter och Mbi-kur­ser. Kortet bevil­jas till per­so­ner vars inkoms­ter inte räc­ker till kul­tu­rak­ti­vi­te­ter. Man kan få kor­tet från social- och häl­sovård­sak­tö­rer eller från kom­mu­nens välfärds­sek­tor som är med i Kaikukortti-nätverket.

Kimmoke-arm­ban­det, är en mots­va­rig­het som bara finns i Åbo.

År 2011 då Åbo var kul­tur­hu­vuds­tad skrev läkarna vid nio häl­sos­ta­tio­ner ut 5 500 kul­tur på recept. I prak­ti­ken var kul­tur­recep­tet en ser­vice­se­del som kunde bytas till fri­bil­jet­ter till öns­kat eve­ne­mang i kul­tur­hu­vuds­tads­pro­gram­met, såsom tea­ter, kon­sert, utställningen

I Tammerfors kan råd­giv­nings­byråer skriva ut kul­tur­re­mis­ser för att stöda små­barns­fa­mil­jers var­dag. Pappa-babycir­kus skrivs ut för att stärka faders­ka­pet efter en skils­mässa. Intresset är stort, alla som vill delta ryms inte med.

Nationell modell?

Anna-Mari Rosenlöf från Taikusydän, kom­pe­tenscent­ret för kul­tur i Finland har en nyår­söns­kan; en natio­nell modell för recep­ten för kul­tu­rak­ti­vi­te­ter. Det skulle säkers­tälla mer liks­tälld­het kom­mu­ner emel­lan. Att Kaikukortti-kor­tet är knu­tet till det natio­nellla Kaikukortti-nät­ver­ket är ett steg i rätt riktning.

– Kulturutbudet varie­rar natur­ligt­vis beroende på var i lan­det man är. Föreningarnas kul­tu­rut­bud gör att det ändå finns en hel del att välja mel­lan i alla kom­mu­ner. Tänk bara på kör­verk­sam­he­ten! Stresshormonerna mins­kar då man sjun­ger i kör.

Kommunala medel finan­sie­rar inte all tillgång till kul­tur på recept, utan de olika kul­tu­rak­tö­rerna kom­mer öve­rens med koor­di­na­torn för Kaikukortti-kor­tet i kom­mu­nen om hur många plat­ser de kan erb­juda. Om det är fråga om bil­jet­ter till en kul­tu­rins­ti­tu­tion som upprätthålls av kom­mu­nen, ans­va­rar kom­mu­nen för de recepten.

Viktigt är att kul­tu­rak­tö­rerna får infor­ma­tion om psy­kisk ohälsa så deras bemö­tande anpas­sas efter målgrup­pen. Överlag visar kul­tu­rak­tö­rerna stort int­resse för att nå ut till nya målgrupper.

Anna-Mari näm­ner som exem­pel psy­kiat­risk vård­verk­sam­het för unga som använ­der sig av musei­kort done­rade av Museikort för att besöka museer i grupp.

Vi skulle ha en nationell modell för recepten för kultur­aktiviteter.

– Deltagande i kul­tu­rak­ti­vi­te­ter kan före­bygga många psy­kiska sjuk­do­mar samt behandla och hjälpa till att han­tera olika sjuk­do­mar och leva med dem. Personer som har det svårt i livet kan få bety­del­se­fulla erfa­ren­he­ter av att delta i kul­tu­rak­ti­vi­te­ter till­sam­mans med andra. Man kan för en stund lägga de job­biga käns­lorna åt sidan, och få någon­ting annat att tänka på. Man har roligt till­sam­mans, skrat­tet och nyfi­ken­he­ten väcks till liv, säger Anna-Mari Rosenlöf.

Har andra län­der kom­mit längre med att använda sig av kul­tur i vården?

England kan lyf­tas fram som en före­bild. Social presc­ri­bing har införts på många häl­socent­ra­ler. Både volon­tär­verk­sam­het och pro­fes­sio­nellt pro­duce­rade tjäns­ter möj­lig­gör tillgån­gen i England.

Storytelling efter pandemin

Litteraturläsning och krea­tivt skri­vande har tera­peu­tiska effek­ter. Här kom­mer bib­lio­te­ra­pin in i bil­den. Man sam­las i små grup­per, läser och dis­ku­te­rar prosa och poesi, delar med sig både munt­ligt och skrift­ligt av egna min­nen, käns­lor, reflek­tio­ner som väcks till liv av det lästa. Självkänslan stärks och förståel­sen för de egna beho­ven ökar vil­ket gör att per­so­nen kan gå vidare i livet. Horisonten vid­gas, nya pers­pek­tiv öpp­nas upp. Biblioterapeut kan t ex en bib­lio­te­ka­rie, psy­ko­log eller en per­son med utbild­ning inom det sociala områ­det fort­bilda sig till.

Pågående pan­demi har lagt på hyl­lan kul­tur som grupp­verk­sam­het inom­hus. Förekomsten av psy­kisk ohälsa, ofri­vil­lig ensam­het och depres­sio­ner ökar. Hopp finns om att med­ve­ten­he­ten om kul­tu­rens helande effek­ter ökar i tider då kul­tur är en brist­vara, kul­tu­rupple­vel­ser som stär­ker käns­lan av sam­hö­rig­het och det friska. Sote-refor­men kan bidra till denna utveckling, visio­ne­rar Anna-Mari.

Sunniva Ekbom