Barnets egen vilja kommer väga tyngre i framtidens etiska normer för arbete inom det sociala området. Än så länge är det långt biofö­räl­drarnas vilja som bestämmer hur barnet ska bemötas i famil­je­hemmet, förklarar Erik Blenn­berger, svensk professor i etik.

 

Bemötandets etik är professor Erik Blenn­bergers specia­litet. Blenn­berger har blivit något av en guru inom området. Hans forna och nuvarande stude­rande vid Ersta Sköndal högskola talar om honom med respekt och värme. När han föreläste på den stads­delsför­valtning i Stockholm där jag jobbar med försörj­ningsstöd, började han med att reflektera över vilka värde­ringar och dygder som råder i dagens svenska samhälle.

− Jante­lagen hör till det förflutna, indivi­dua­lismen och självför­verkli­gandet står högt i kurs i Sverige. En uppmuntras till självs­tän­dighet och kritiskt reflek­te­rande självinsikt i kombi­nation med förmåga att ibland ändra uppfattning, att använda humor och vara presti­gelös, berättar Erik Blenn­berger.

− Fortfa­rande är förening­sen­ga­ge­manget stort och svens­karna har medkänsla, känner för utsatta personer och grupper, engagerar sig ofta i någon volontär verksamhet, någonting utanför egenint­resset. Dygden att ha ett högt livs- och arbets­tempo kombi­neras med förmågan att kunna koppla av med hjälp av mindfullness, yoga och mental avspänning.

Autentisk närvaro

Bemötandets etik (2013), boken som Erik Blenn­berger är författare till, har ett avslu­tande kapitel om en relevant bemötan­de­re­pertoar. Samspelsförmåga och situa­tion­san­passning hör till kompe­ten­serna han efter­lyser. Den profes­sio­nellas bemötande ska även vara auten­tiskt, alltså vara ett genuint uttryck för den profes­sio­nella och personliga identi­teten.

Respekten för individen bygger på artighet och hänsyn. Empati visar en genom att vara uppmärksam och lyhörd. Medkänslan kan beskrivas som en inre beröring av delta­gande och sorg med den andres livssi­tuation, den profes­sio­nellas auten­tiska närvaro. Förstås räcker det inte att dela den andres känslor, utan bemötandet ska även ge stöd, bekräf­telse, uppmuntran och tröst.

De etiska värdena och normerna för det sociala området utgör en lista lätt att omfatta.

Rättvist blir bemötandet då olika personer får lika behandling, den profes­sio­nellas förhåll­ningssätt är jämlikt, styrs av tydlighet och saklighet.

− Grundhåll­ningen för arbetet inom det sociala området bygger på respekt, jämlikhet och vänlighet. Empati och lyhördhet. En samförstånds­vilja och samar­betsförmåga, liksom kreati­vitet och humor. Viktiga egens­kaper är även tålamod, tolerans och kritisk självinsikt. Engage­manget och ansvars­ta­gandet ska vara stort, säger Blenn­berger.

De etiska värdena och normerna för det sociala området utgör en lista lätt att omfatta.

− Principen om männis­ko­värde, individens rätt till ett värdigt liv, mänskliga rättig­heter, humanitet, solida­ritet och social rättvisa, jämlikhet, jämställdhet, likabe­handling och lika villkor. Icke dömande hållning och strävan efter förlå­telse samt sist men inte minst beaktandet av klientens personliga ansvar.

Blenn­berger som har formu­lerat den etiska koden för socia­lar­betare för det sociala området säger att i nästa version av koden kommer troligtvis begreppet solida­ritet att strykas. Hos mig väcker det till efter­tanke. Borde inte välfärden fortsätt­ningsvis bygga på att samhället med sin socialt­jänst ska visa solida­ritet med utsatta individer och grupper och värna om deras välfärd?

Blenn­berger för fram att framtidens socia­lar­betare i Sverige i högre grad än nu kommer hänvisa och samverka med andra aktörer inom det sociala området – hit hör kyrkor och välgö­ren­het­sor­ga­ni­sa­tioner – för att lindra fattigdom.

Etiska rådet

Som ledamot i Socials­ty­relsens etiska råd tar Blenn­berger ställning till klagomål exempelvis från barnets biolo­giska föräldrar då barnet placerats i en familj som inte serverar barnet halalkött. Blenn­berger frågar sig om famil­je­hemmet ska gå så långt med att tillmö­tesgå biofö­räl­drarnas vilja att flickor inte ska få träffa pojkar om det är förenligt med föräl­drarnas vilja.

Etiska frågor som följande etiska ryggproblem kan uppstå i social­se­kre­te­rarens praktik. Hur ska social­se­kre­te­raren förhålla sig till en ansökan om bistånd för hudtransplan­tation för att få bort en tatuering med en rasistisk slogan på klientens rygg? Klienten har nu kommit på andra tankar och blivit antirasist. I Sverige skulle socialt­jänsten inte bevilja ekono­miskt bistånd för opera­tionen som kostar flera tusen kronor, i stället stöda klienten att ansöka om bidrag från Lands­tinget som med största sanno­likhet skulle anslå fondmedel för det behjär­tans­värda ändamålet.

Hur ska en definiera vad ett gott liv är, vilka livsideal råder i samhället? Blenn­berger samman­fattar livsi­dealen med kärlek, i bemär­kelsen männis­ko­kärlek och samhö­righet, livsglädje, frihet med ökade livschanser för alla samt kunskap och insikt som ledst­järnor för den profes­sio­nella rollen inom det sociala området.

Sunniva Ekbom