I april 2022 installerades det nya forskningscentret, Helsinki Practice Research Centre (HPRC) vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

 

 

Cent­ret grun­drar sig på den 20-åriga verk­sam­het vid Heikki Waris Instituutti och Mathilda Wrede Institutet med lång­va­riga kon­tak­ter till prak­ti­kens olika aktörer.

HPRC ska­par nu en ny tresprå­kig forsk­ning­som­giv­ning med strä­van att bedriva forsk­ning som enga­ge­rar och invol­ve­rar både män­nis­kor, ins­ti­tu­tio­ner och orga­ni­sa­tio­ner med syfte att befrämja delak­tig­het och håll­bar välfärd.

HPRC lyc­ka­des väl i ansök­nin­gar om stat­lig forsk­nings­fi­nan­sie­ring för socialt arbete då tre forsk­nings­pro­jekt bevil­ja­des sam­man­lagt över 1,2 mil­jo­ner euro med forsk­nings­le­dare Maija Jäppinen, Aino Kääriäinen och Ilse Julkunen.

Ett av forsk¬≠nings¬≠pro¬≠jek¬≠tet som kom¬≠mer att utf√∂¬≠ras inom ramen f√∂r Helsinki Practice Research Centre √§r ‚ÄĚMULTIPRAX, Vardagseffekter i sys¬≠te¬≠misk praxis ‚Äď en mul¬≠ti¬≠fallss¬≠tu¬≠die med fr√§m¬≠jan att utveckla h√•ll¬≠bara och kuns¬≠kapsdrivna v√§lf√§rdstj√§nster‚ÄĚ.

Forskningen √§r tv√•-√•rig och kom¬≠mer att utf√∂¬≠ras i tre v√§lf√§rd¬≠somr√•¬≠den V√§stra Nylands v√§lf√§rd¬≠somr√•de, Egentliga Finlands v√§lf√§rd¬≠somr√•de och √Ėsterbottens v√§lf√§rd¬≠somr√•de. Forskningskonsortiet best√•r av Helsingfors uni¬≠ver¬≠si¬≠tet, Svenska social- och kom¬≠mu¬≠nal¬≠h√∂gs¬≠ko¬≠lan vid Helsingfors uni¬≠ver¬≠si¬≠tet, Yrkesh√∂gskolan Novia och FSKC (Ab Det fin¬≠landss¬≠venska kom¬≠pe¬≠tenscent¬≠ret inom det sociala omr√•det).

Långvarigt samarbete

Forskningen tar avs¬≠tamp i ett l√•ng¬≠va¬≠rigt samar¬≠bete mel¬≠lan uni¬≠ver¬≠si¬≠tet och h√∂gs¬≠ko¬≠lor, kom¬≠pe¬≠tenscent¬≠rer, kom¬≠mu¬≠ner och kom¬≠mande v√§lf√§rd¬≠somr√•¬≠den omkring det sys¬≠te¬≠miska barns¬≠kyd¬≠det och den sys¬≠te¬≠miska verk¬≠sam¬≠hets¬≠mo¬≠del¬≠len som THL har varit med och utvecklat i Finland sedan 2017.

Den sys­te­miska verk­sam­hets­mo­del­len omfat­tar en hel­hets­syn på bar­net och famil­jen som krä­ver ett förän­drat sätt för pro­fes­sio­nella att sam­verka. Det förut­sät­ter förändrin­gar i led­nin­gen, ökat nät­verk­sam­sa­mar­bete och ett ännu star­kare fokus på bar­nets delak­tig­het och påver­kans­möj­lig­he­ter, men också en ökad kuns­kaps­ba­se­rad verksamhet.

Den sys­te­miska verk­sam­hets­mo­del­len har på många orter fått fäste inom barns­kyd­det men även pro­fes­sio­nella inom socialvår­dens barn­fa­miljst­jäns­ter arbe­tar enligt en sys­te­misk praxis.

Fortfarande finns det stora regio­nala skill­na­der vad gäl­ler til­lämp­nin­gen och imple­men­te­rin­gen i kom­mu­nerna och även kuns­kaps­ba­sen samt klien­tens delak­tig­het varie­rar stort olika team emel­lan. I prak­ti­ken innebär det här att klien­terna får olika bemö­tande och det uppstår skill­na­der i kva­li­te­ten på servicen.

Vi vet allts√• inte till¬≠r√§ckligt om vilka effek¬≠terna √§r vad g√§l¬≠ler den praxis som pro¬≠fes¬≠sio¬≠nella, barn¬≠fa¬≠mil¬≠jer och v√§lf√§rd¬≠somr√•¬≠den i sig ska¬≠par f√∂rut¬≠s√§tt¬≠nin¬≠gar f√∂r.

Bygger på jämförande studier i tre områden

I nuva­rande rege­rings­pro­gram beto­nas kuns­kaps­ba­se­rad led­ning och mång­pro­fes­sio­nellt samar­bete. Kunskap kan byg­gas upp genom välfärds­be­rät­tel­ser eller uppfölj­ning av indi­ka­to­rer men det hand­lar även om kuns­kap som byggs upp i prak­ti­ken och om hur man byg­ger upp sys­te­ma­tiska lärande mil­jöer och det är dessa var­dag­sef­fek­ter vi strä­var att undersöka.

Inom ramen för forsk­nings­pro­jek­tet kom­mer forsk­nings­tea­met att granska hur pro­fes­sio­nella ska­par kuns­kap om och med famil­jerna, vil­ken bety­delse språ­ket och flersprå­kig­het har, hur barn­pers­pek­ti­vet doku­men­te­ras bland pro­fes­sio­nella och hur olika sty­rande doku­ment som välfärds­stra­te­gier påver­kar led­nin­gen av håll­bara välfärdstjänster.

I forsk¬≠nin¬≠gen ing√•r exem¬≠pel¬≠vis gransk¬≠ning och uppf√∂lj¬≠ning av eva¬≠lue¬≠rings¬≠verk¬≠tyg FIT-m√§tare, ana¬≠lys av klient¬≠do¬≠ku¬≠men¬≠te¬≠ring samt interv¬≠juer och enk√§¬≠ter med pro¬≠fes¬≠sio¬≠nella och ledare inom v√§lf√§rd¬≠somr√•¬≠den. √Ąven efterv√•r¬≠den √§r ett fokus i v√•r stu¬≠die d√§r vi har samar¬≠bete med brukarorganisationer.

Det int­res­santa med forsk­nings­pro­jek­tet är att den byg­ger på jämfö­rande stu­dier i tre områ­den. Det är säl­lan som forsk­ning i socialt arbete byg­ger på jämfö­rande fallstudier.

Projektet för­vän­tas resul­tera i ny kuns­kap den sys­te­miska prak­ti­ken och dess var­dag­sef­fek­ter och om förut­sätt­nin­gar för att kunna skapa kuns­kaps­ba­se­rade struk­tu­rer i socialt arbete.

Studien ger även kuns­kap om flersprå­kig­het inom socialvår­den inom tre olika välfärd­sområ­den. Ett grund­läg­gande anta­gande i prak­tik­forsk­ning är en växel­ver­kan mel­lan teori och prak­tik. Det innebär att vi kom­mer att invol­vera både de pro­fes­sio­nella och bru­kare i forsk­nings­proces­sen och till­sam­mans skapa menings­full kunskap.

Ilse Julkunen och Ann Backman

Läs mer: helsinki.fi/sv/natverk/helsinki-practice-research-centre