FSKC, det finlandssvenska kompetenscentret bidrar till utvecklingen av nya servicemodeller. I framtidsmodellen förverkligas digital service inom det sociala området.

 

 

Torb­jörn Stoor, chef för FSKC, Det fin­landss­venska kom­pe­tenscent­ret, och ordfö­rande för chefs­nät­ver­ket för lan­dets 11 kom­pe­tenscen­ter som koor­di­ne­rar cent­rens verk­sam­het, beröm­mer samar­be­tet med sina finska kollegor.

– Förståelse finns för det svenska utvecklingsarbetet.

Kom­pe­tenscent­ren pla­ne­rar i samråd med social- och häl­sovårds­mi­nis­te­riet en sek­tor­sö­vergri­pande utveckling av barns­kyd­det, i sam­ver­kan med men­talvårds- och miss­bru­kart­jäns­terna samt utbild­nings­vä­sen­det, synk­ro­ni­se­rat med alla andra natio­nella utvecklingsprojekt.

Dokumentationen inom socialvårdens olika verksamheter ska vara jämförbar

I fram­ti­den har barn­fa­mil­jerna för­hopp­nings­vis tillgång till digi­tala famil­jecen­ter. Digi­tala famil­jecen­ter är integre­rade i det natio­nella utveckling­sar­be­tet. För de utspridda fin­landss­vens­karna är en sådan lös­ning opti­mal. Kart­lägg­nin­gen av beho­vet av ett digi­talt famil­jecen­ter gjor­des på Kimi­toön och i Par­gas hös­ten 2019. För­hopp­nin­gen är att samar­be­tet med VASSO, kom­pe­tenscent­ret i Egent­liga Fin­land kom­mer fort­sätta. Kart­lägg­nin­gen enga­ge­rade pro­fes­sio­nella inom områ­det, fört­roen­de­valda och berörd befolkning.

Förståelse finns för det svenska utvecklingsarbetet.

För att säkers­tälla att yrkes­verk­samma inom socialvår­den kan doku­men­tera också i nya klient­si­tua­tio­ner, exem­pel­vis vid mul­ti­discipli­närt samar­bete, dri­ver kom­pe­tenscent­ren  doku­men­ta­tion­sut­bild­ning allt­se­dan 2015.  Mål­sätt­nin­gen är att doku­men­ta­tio­nen inom socialvår­dens olika verk­sam­he­ter ska vara jämför­bar. Doku­men­ta­tion­sut­bild­nin­gen kom­mer att få en fort­sätt­ning inom ett nytt pro­jekt som star­tar upp i höst.

Känslohantering på ett adekvat sätt

Varje år bevil­jas FSKC ett statss­töd för grund­verk­sam­he­ten. Kom­pe­tenscent­ren ansö­ker gemen­samt och ens­kilt om pro­jekt­fi­nan­sie­ring. FSKC ansö­ker för de speci­fikt svenska upp­dra­gen i pro­jek­ten. I år for­mas pro­jekt­fi­nan­sie­rin­gen av utvecklan­det av barns­kyd­det och dokumenteringsutbildningen.

Arbe­tet med att bemöta barn som utsatts för sexuella övergrepp hör till årets agenda.

En av FSKC:s nya utvecklings­sats­nin­gar hand­lar om käns­lo­han­te­ring på ett ade­kvat, funk­tio­nellt sätt. Den första utvecklings­proces­sen bör­jar nu i höst och omfat­tar 30 socia­lar­be­tare från Borgå, Sibbo och Lovisa. Arbe­tars­kydds­fon­den finan­sie­rar pro­jek­tet som byg­ger på den austra­liska pro­fes­sorn Karen Haleys forsk­ning. Pro­jek­tet drivs till­sam­mans med kom­pe­tenscent­ret Verso.

– Med tanke på arbetshäl­san är käns­lo­han­te­rin­gen cent­ral. Nega­tiva käns­lor som inte han­te­ras ade­kvat kan bidra till arbet­sut­matt­ning, säger Torbjörn.

Ny forsk­ning som är basen för all verk­sam­het som FSKC bedri­ver, pro­duce­ras även i samar­bete med olika nät­verk. Under årens lopp har Mat­hilda Wrede-ins­ti­tu­tet gett ut sex doktorsavhandlingar.

Nor­diska kon­tak­ter tillför kom­pe­tenscent­ren komplet­te­rande infalls­vinklar på utveckling­sar­be­tet. Fjolå­rets stu­die­be­sök gick till Köpen­hamn för att få kuns­kap på plats om danska reform­mo­del­ler för socialvården.

– Visst kunde samar­be­tet vara mer sys­te­ma­tiskt och inten­sivt men det är en resursfråga, säger Torb­jörn Stoor.

Sun­niva Ekbom