I våras infördes legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården i Sverige. Legitimationen var redan en viktig och stor fråga när samhällsvetarförbundet SSR grundades 1958. Akademikerförbundet SSR driver nu fram det förebyggande sociala arbetet.

 

Varför legiti­ma­tionen för kuratorer inom hälso- och sjukvården är viktig, samman­fattas av förbundets ordfö­rande Akade­mi­kerför­bundet SSR:s Heike Erkers.

– Legiti­ma­tionen behövs för att jag som patient eller anhörig ska veta att kuratorn har erfor­derlig utbildning för det uppdrag hen har i sin tjänst. Patient­sä­ker­heten stärks då kuratorn som sina kollegor inom hälso- och sjukvården är legiti­merad, säger Erkers.

– Dessutom stärks yrkes­rollen kurator i sig, för att man ska kunna jobba inom sjukvården ska man vara socionom och därtill ha en särskild kurator­sut­bildning. Den första perioden gäller generösa övergångs­regler.

Just nu har förbundet inte fler legiti­ma­tioner på sin agenda.

Ny socialtjänstlag

Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp för att se över Socialt­jänst­lagen. Akade­mi­kerför­bundet SSR tar en aktiv roll i det uppdraget.

– Socialt­jänst­lagen styr utform­ningen av socialt­jänstens arbete, påverkar yrkes­rollen. En viktig fråga är förhål­landet mellan tjäns­te­männen och det politiska ansvaret, det vill säga social­se­kre­te­raren och social­nämnden, säger Erkers.

– I dag fattar social­nämnden beslut i en del ärenden som social­se­kre­te­raren jobbat med. Social­se­kre­te­rarens roll, det profes­sio­nella arbetet bör stärkas. Vi anser att socialt­jänsten så mycket som möjligt ska vara en autonom funktion, stå på egna ben, vilket den inte gör utifrån nuvarande lag.

Redan nu finns det krav på social­se­kre­te­rarna inom socialt­jänstens enheter för barn och unga att vara utexa­mi­nerade socio­nomer.

– Man skulle kunna jobba med olika profes­sioner inom socialt­jänsten, t.ex. anställa beteen­de­vetare för vissa arbet­supp­gifter och socio­nomer som tjäns­temän och inom myndig­het­su­töv­ningen. Man kunde jobba på ett bredare sätt gällande olika profes­sioner och deras arbet­supp­gifter. Men utbild­ningen kan vara beteen­de­vetare, socionom eller något annat. Jag tror ändå att arbets­gi­varen anser att socio­nomer är utbildade för detta komplexa sociala arbete.

Personalresurserna ska stärkas

Det talas om krisen inom socialt­jänsten i Sverige.

– Det som fick bägaren att rinna över var flykting­strömmen, de många ensam­kom­mande barnen hösten 2015. Dock larmade vi kraft­fullt redan 2011 och 2012 att socialt­jänsten var överbe­lastad, Heike Erkers berättar.

Just nu har förbundet inte fler legitimationer på sin agenda.

Avgiften för A-kassa­till­hö­righet blev då dyrare för många grupper och när de som inte betalat avgiften blev arbetslösa erhöll de ingen ersättning och hänvi­sades till försörj­ningss­tödet.

– Samtidigt bedömde Försä­krings­kassan (Sveriges motsva­righet till FPA) att många som varit sjuks­krivna hade arbetsförmåga och hänvi­sades till arbetsför­med­lingen som inte kunde hjälpa dem. Kostna­derna för försörj­ningss­tödet skenade iväg och arbetet behövde mycket personal. Men socialt­jänsten tillde­lades inte mer pengar för nyans­täll­ningar utan social­se­kre­te­rarna överbe­las­tades med alltför många klienter. Redan då blev det förebyg­gande arbetet lidande, förklarar Erkers.

Asylrätten är viktig för Akade­mi­kerför­bundet SSR, människor ska kunna ansöka om asyl för att fly undan krig. De ensam­kom­mande barn som kommer till Sverige ska vi även ta hand om på bästa sätt. Då ensam­kom­mande barn från Afgha­nistan började skickas hem för ett år sedan, tog vårt förbund ställning mot att skicka tillbaka barnen.

–  Våra skolku­ra­torer och social­se­kre­terare hörde av sig och var bekymrade. Jag har själv rest runt och träffat ungdomar som gör allt för att lära sig svenska och klara skolan fastän deras situation är enormt osäker. De lever under hotet att bli utvisade. Varför omfattas dessa barn inte av Barnkon­ven­tionen, frågar sig Erkers.

Ska vi ha ett levande Sverige behöver kommuner och landsting enorma perso­nal­re­surser.

– Inflödet av människor som kan ta de här jobben behövs. Vi är inte tillräckligt många för att ta hand om oss själva. Då måste också skola, arbets­marknads- och bostads­po­litik fungera. Att ha en bostad är en av de vikti­gaste förut­sätt­nin­garna för att kunna etablera sig. Om detta inte fungerar hamnar personen i knäet hos den enskilda social­se­kre­te­raren som får omhän­derta det som andra inte har löst. Ytterst handlar det om hurdan politik vi har, hur vi vill att Sverige ska fungera, och hur vi styr dithän SSR organi­serar alla från chefer till stude­rande.

– Det finns tre stude­rande som är ordinarie medlemmar i Akade­mi­kerför­bundet SSR:s styrelse, och det värde­sätter vi. Chefsfrågan är viktig för oss inom förbundet för om det saknas möjlighet för chefen att leda arbetet på ett bra sätt så slår det tillbaka på medar­be­tarna. En god arbets­miljö börjar med chefens förut­sätt­ningar för ett gott ledarskap. Vi vet att inom många av branscherna har cheferna sämre förut­sätt­ningar, de har fler unders­tällda, lägre lön, tuffare krav, högre admini­stration, inte tillräckligt med assis­tenter som hjälper dem. Detta är också en viktig jämställd­hetsfråga, det sociala arbetet är en kvinno­do­mi­nerad bransch.

Efter intervjun ska Heike Erkers ta itu med förbe­re­del­serna för det brotts- och våldsfö­re­byg­gande arbete som Akade­mi­kerför­bundet SSR utför i samarbete med Polisför­bundet. Det eskale­rande våldet är en het fråga som ofta disku­teras i de svenska medierna, inte minst nu inför höstens riksdagsval.

Sunniva Ekbom