I våras infördes legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården i Sverige. Legitimationen var redan en viktig och stor fråga när samhällsvetarförbundet SSR grundades 1958. Akademikerförbundet SSR driver nu fram det förebyggande sociala arbetet.

 

Varför legi­ti­ma­tio­nen för kura­to­rer inom hälso- och sju­kvår­den är vik­tig, sam­man­fat­tas av för­bun­dets ordfö­rande Aka­de­mi­kerför­bun­det SSR:s Heike Erkers.

– Legi­ti­ma­tio­nen behövs för att jag som patient eller anhö­rig ska veta att kura­torn har erfor­der­lig utbild­ning för det upp­drag hen har i sin tjänst. Patient­sä­ker­he­ten stärks då kura­torn som sina kol­le­gor inom hälso- och sju­kvår­den är legi­ti­me­rad, säger Erkers.

– Des­su­tom stärks yrkes­rol­len kura­tor i sig, för att man ska kunna jobba inom sju­kvår­den ska man vara socio­nom och där­till ha en särs­kild kura­tor­sut­bild­ning. Den första perio­den gäl­ler gene­rösa övergångs­regler.

Just nu har för­bun­det inte fler legi­ti­ma­tio­ner på sin agenda.

Ny socialtjänstlag

Rege­rin­gen har till­satt en arbetsgrupp för att se över Socialt­jänst­la­gen. Aka­de­mi­kerför­bun­det SSR tar en aktiv roll i det upp­dra­get.

– Socialt­jänst­la­gen styr utform­nin­gen av socialt­jäns­tens arbete, påver­kar yrkes­rol­len. En vik­tig fråga är förhål­lan­det mel­lan tjäns­te­män­nen och det poli­tiska ans­va­ret, det vill säga social­se­kre­te­ra­ren och social­nämn­den, säger Erkers.

– I dag fat­tar social­nämn­den bes­lut i en del ären­den som social­se­kre­te­ra­ren job­bat med. Social­se­kre­te­ra­rens roll, det pro­fes­sio­nella arbe­tet bör stär­kas. Vi anser att socialt­jäns­ten så myc­ket som möj­ligt ska vara en auto­nom funk­tion, stå på egna ben, vil­ket den inte gör utifrån nuva­rande lag.

Redan nu finns det krav på social­se­kre­te­rarna inom socialt­jäns­tens enhe­ter för barn och unga att vara utexa­mi­ne­rade socio­no­mer.

– Man skulle kunna jobba med olika pro­fes­sio­ner inom socialt­jäns­ten, t.ex. ans­tälla beteen­de­ve­tare för vissa arbet­supp­gif­ter och socio­no­mer som tjäns­te­män och inom myn­dig­het­su­töv­nin­gen. Man kunde jobba på ett bre­dare sätt gäl­lande olika pro­fes­sio­ner och deras arbet­supp­gif­ter. Men utbild­nin­gen kan vara beteen­de­ve­tare, socio­nom eller något annat. Jag tror ändå att arbets­gi­va­ren anser att socio­no­mer är utbil­dade för detta komplexa sociala arbete.

Personalresurserna ska stärkas

Det talas om kri­sen inom socialt­jäns­ten i Sve­rige.

– Det som fick bäga­ren att rinna över var flyk­ting­ström­men, de många ensam­kom­mande bar­nen hös­ten 2015. Dock lar­made vi kraft­fullt redan 2011 och 2012 att socialt­jäns­ten var över­be­las­tad, Heike Erkers berät­tar.

Just nu har förbundet inte fler legitimationer på sin agenda.

Avgif­ten för A‑kassatillhörighet blev då dyrare för många grup­per och när de som inte beta­lat avgif­ten blev arbets­lösa erhöll de ingen ersätt­ning och hän­vi­sa­des till för­sörj­ningss­tö­det.

– Sam­ti­digt bedömde För­sä­krings­kas­san (Sve­ri­ges mots­va­rig­het till FPA) att många som varit sjuks­krivna hade arbetsförmåga och hän­vi­sa­des till arbetsför­med­lin­gen som inte kunde hjälpa dem. Kost­na­derna för för­sörj­ningss­tö­det ske­nade iväg och arbe­tet behövde myc­ket per­so­nal. Men socialt­jäns­ten till­de­la­des inte mer pen­gar för nyans­täll­nin­gar utan social­se­kre­te­rarna över­be­las­ta­des med alltför många klien­ter. Redan då blev det före­byg­gande arbe­tet lidande, förkla­rar Erkers.

Asyl­rät­ten är vik­tig för Aka­de­mi­kerför­bun­det SSR, män­nis­kor ska kunna ansöka om asyl för att fly undan krig. De ensam­kom­mande barn som kom­mer till Sve­rige ska vi även ta hand om på bästa sätt. Då ensam­kom­mande barn från Afg­ha­nis­tan bör­jade skic­kas hem för ett år sedan, tog vårt för­bund ställ­ning mot att skicka till­baka bar­nen.

–  Våra skol­ku­ra­to­rer och social­se­kre­te­rare hörde av sig och var bekym­rade. Jag har själv rest runt och träf­fat ung­do­mar som gör allt för att lära sig svenska och klara sko­lan fas­tän deras situa­tion är enormt osä­ker. De lever under hotet att bli utvi­sade. Varför omfat­tas dessa barn inte av Barn­kon­ven­tio­nen, frå­gar sig Erkers.

Ska vi ha ett levande Sve­rige behö­ver kom­mu­ner och lands­ting enorma per­so­nal­re­sur­ser.

– Inflö­det av män­nis­kor som kan ta de här job­ben behövs. Vi är inte till­räckligt många för att ta hand om oss själva. Då måste också skola, arbets­mark­nads- och bos­tads­po­li­tik fun­gera. Att ha en bos­tad är en av de vik­ti­gaste förut­sätt­nin­garna för att kunna etablera sig. Om detta inte fun­ge­rar ham­nar per­so­nen i knäet hos den ens­kilda social­se­kre­te­ra­ren som får omhän­derta det som andra inte har löst. Ytterst hand­lar det om hur­dan poli­tik vi har, hur vi vill att Sve­rige ska fun­gera, och hur vi styr dit­hän SSR orga­ni­se­rar alla från che­fer till stu­de­rande.

– Det finns tre stu­de­rande som är ordi­na­rie med­lem­mar i Aka­de­mi­kerför­bun­det SSR:s sty­relse, och det vär­de­sät­ter vi. Chefsfrå­gan är vik­tig för oss inom för­bun­det för om det sak­nas möj­lig­het för che­fen att leda arbe­tet på ett bra sätt så slår det till­baka på medar­be­tarna. En god arbets­miljö bör­jar med che­fens förut­sätt­nin­gar för ett gott ledars­kap. Vi vet att inom många av branscherna har che­ferna sämre förut­sätt­nin­gar, de har fler unders­tällda, lägre lön, tuf­fare krav, högre admi­ni­stra­tion, inte till­räckligt med assis­ten­ter som hjäl­per dem. Detta är också en vik­tig jäms­tälld­hetsfråga, det sociala arbe­tet är en kvin­no­do­mi­ne­rad bransch.

Efter interv­jun ska Heike Erkers ta itu med för­be­re­del­serna för det brotts- och våldsfö­re­byg­gande arbete som Aka­de­mi­kerför­bun­det SSR utför i samar­bete med Polisför­bun­det. Det eska­le­rande vål­det är en het fråga som ofta dis­ku­te­ras i de svenska medierna, inte minst nu inför hös­tens riks­dags­val.

Sun­niva Ekbom