Social- och omsorgsförvaltningens motto är ”Bäst på att bli bättre”, förbättringsarbetet kommer alltid fortsätta i Hudiksvall, säger Lotta Palmborg.

 

Char­lotte Palm­borg, verk­sam­hetschef för avdel­nin­gen funk­tions­ned­sätt­ning vid Social- och omsorgsför­valt­nin­gen i Hudiks­vall kom­mun, har skäl att vara stolt över att enhe­ten i fjol vann pris för Bästa LSS-kom­mun i Sve­rige.

En av nycklarna är int­rapre­na­der, hela per­son­alen kan påverka och utveckla verk­sam­he­ten. En int­rapre­nad är en före­tags­lik­nande enhet inom den kom­mu­nala för­valt­nin­gen med ett decent­ra­li­se­rat ans­var. Genom en flerå­rig bud­get har verk­sam­he­ten större möj­lig­het att ta egna eko­no­miska bes­lut utan att vara beroende av att den årliga bud­ge­ten stängs av vid nyår. Vid årets slut övergår 80 procent av even­tuella övers­kott till nästa års bud­get för verk­sam­he­ten.

– Att vara int­rapre­nad sti­mu­le­rar till större med­ve­ten­het och mindre slö­seri med per­so­nal­re­sur­ser. Med flexar­bets­tid används resur­serna klokt. Per­son­alen trivs och är med­vetna om vad all­ting kos­tar vil­ket leder till bättre pla­ne­ring. Alla i per­son­alen är med på tåget, säger Nina Selin, som leder tre grupp­boen­den i Hudiks­vall, säger Palm­borg.

De flesta grupp­bos­tä­derna har boen­de­mö­ten där alla bru­kare är med och pla­ne­rar akti­vi­te­ter och utvecklar verk­sam­he­ten. Med int­rapre­nads­pen­garna har bru­karna bland annat varit med och bes­lu­tat om att bygga hönsgård, köpa in motionscyklar eller besöka spa eller resa med Fin­landsfär­jan.

Kommunen som ofta kallas Glada Hudik satsar överlag på utbildning.

Per­son­alen använ­der sig av peda­go­giskt förhåll­nings (PFA) och arbets­sätt. PFA innebär att man utgår från varje per­sons fär­dig­he­ter och svå­rig­he­ter, för att skapa förut­sätt­nin­gar för en till­varo där per­so­nens fär­dig­he­ter används och svå­rig­he­ter kom­pen­se­ras. Alla unders­kö­ters­kor utbil­das i PFA och 10 av dem utbil­dar i sin tur annan per­so­nal.

– Målet är att livet för våra bru­kare ska bli han­ter­bart och att de ska bli självs­tän­diga. De flesta bru­kare har bli­vit lug­nare och tryg­gare i sig själva och har mindre behov av per­son­alens stöd, säger Nina.

Kom­mu­nen som ofta kal­las Glada Hudik sat­sar över­lag på utbild­ning. Av alla kom­mu­ner i Sve­rige skic­kas flest medar­be­tare från Hudiks­vall till de årli­gen åter­kom­mande, så kal­lade Int­ra­da­garna, som är fort­bild­ning inom LSS-områ­det. Det är både che­fer och medar­be­tare som del­tar. Glada Hudik för tan­karna till den gamla goda tiden, smås­ta­den där folk mådde bra och var glada.

Först inför­des int­rapre­nad inom boen­dena, nu är det på gång även inom den dagliga verk­sam­he­ten. Det finns ett stort utbud av dagliga verk­sam­he­ter i Hudiks­vall. 22 dagliga verk­sam­he­ter med allt från till­verk­ning­sin­dustri, hant­verk och lant­bruk till sin­nesglän­tan med sin­ness­ti­mu­le­ring och musik och rörelse. Pre­sen­taffä­ren där bru­kar­nas hant­verks­pro­duk­ter finns till salu och där bru­kare job­bar finns mitt i stan.

Berömda Glada Hudik-teatern

Glada Hudik-tea­tern som består av utvecklingss­törda och nor­mals­törda skå­des­pe­lare har place­rat Hudiks­vall på kar­tan och vun­nit beröm­melse också utanför Sve­ri­ges grän­ser. Det finns till och med en film om hur tea­tern grun­da­des 1996 av elds­jä­len Pär Johans­son, Hur många lin­gon finns det i värl­den (2011).

Tea­te­ren­semblen gästs­pe­lar vida omkring och har rest så långt som till New York och varit på trä­nings­lä­ger i Por­tu­gal. Att inklu­de­rin­gen av per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning ska prio­ri­te­ras i Hudiks­vall också i fram­ti­den ser Pär Johans­son till genom att han möter alla ele­ver i grunds­ko­lan med sitt pro­gram som bear­be­tar för­do­mar i års­kurs 5.

Int­res­set för motion har ökat bland bru­kare i Hudiks­vall. Efter att del­ta­gare i fris­kvårds­pro­jek­tet besökte Gla­dia­to­rerna i Sunds­vall ville alla börja motio­nera. Per­son­alen stö­der bru­karna att komma igång med regel­bun­den motion. Fris­kis & Svet­tis enga­ge­rar ca 60–70 bru­kare. Motio­ne­ran­det har lett till posi­tiva effek­ter inte minst för bru­kare i boen­det för per­so­ner med socialp­sy­kiat­riska problem. Med­ve­ten­he­ten om bety­del­sen av häls­osam mat för väl­be­fin­nan­det har också ökat.

– De mär­ker genast att någon­ting posi­tivt hän­der med krop­pen när de motio­ne­rar och äter häls­osamt, säger Lotta Palm­borg.

Sotaren anställer

Finns det något som fun­ge­rar mindre bra för per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning i Hudiks­vall?

– Vi har lik­som andra kom­mu­ner det inte all­tid så lätt att få ut våra bru­kare i närings­li­vet när de skulle vara redo för det. Vi skulle behöva fler plat­ser på före­tag som på sikt skulle kunna erb­juda en löneans­täll­ning, berät­tar Palm­borg.

Intresset för motion har ökat bland brukare i Hudiksvall.

– Men det finns goda exem­pel; mat­va­ruaffä­rer, inom sot­ning och detalj­han­deln vilka ans­täl­ler våra bru­kare vil­ket visar på mång­fal­den av arbetsplat­ser som kan vara lämpliga arbetsplat­ser. Kom­mu­nala arbets­mark­nad­sen­he­ten erb­ju­der arbetsplat­ser för per­so­ner med intel­lek­tuell funk­tions­ned­sätt­ning.

Sedan år 2016 finns Indi­vi­dual Place­ment Sup­port (IPS) i Hudiks­vall vil­ket ger indi­vi­der med psy­kisk funk­tions­ned­sätt­ning det stöd som behövs för att komma ut i arbets­li­vet och lära sig arbets­ru­ti­nerna.

– IPS ska bli ordi­na­rie verk­sam­het hos oss när den sam­häll­se­ko­no­miska effek­ten av pro­jekt­verk­sam­he­ten är bevi­sad, upply­ser Palm­borg.

Fri­tids­kon­su­len­terna hjäl­per till med att göra fri­ti­den menings­full utifrån bru­kar­nas öns­kemål. Fri­tids­kom­pi­sar för dem som inte fått kon­takt­per­so­ner hit­tas bland fri­vil­liga Hudiks­vall­bor.

Sun­niva Ekbom