Klienters delaktighet och systemiskt mångprofessionellt arbete är ledorden i ett pilotprojekt i Hangö, vilket i sin tur är en del av det nationella utvecklingsprojektet Framtidens barnskydd.

 

 

Hur ska­par man smi­diga ser­vice­ked­jor inom barns­kyd­det för svensksprå­kiga barn och unga i tvåsprå­kiga kom­mu­ner? Hur främ­jar man samar­be­tet mel­lan barns­kyd­det, sko­lan, små­barns­pe­da­go­gi­ken och men­tal- och rusvårdstjänsterna?

– Ett sys­te­miskt mång­pro­fes­sio­nellt arbets­sätt utgår från att allas syn­vinklar och insats är vik­tiga, även klien­tens, då man söker efter lös­nin­gar i en svår situa­tion.  Man kan inte bara titta på ett problem och lösa det, man måste titta på rela­tio­ner, på de närstående, på vän­ner och famil­jer. Också vi pro­fes­sio­nella är en del av klien­tens sys­tem, säger pro­jek­tar­be­tare Veronica Lundqvist.

I det sys­te­miska arbets­sät­tet är klien­tens delak­tig­het vik­tigt, likaså en aktiv respons.

I Hangö har Lundqvist ans­va­rat för ett pilot­pro­jekt där man vill utveckla barns­kyd­det och skapa smi­di­gare servicekedjor.

De fall som kom­mer till barns­kyd­det är ofta komplexa, det krä­ver komplexa lös­nin­gar, säger Lundqvist.

– Då räc­ker en yrkesgrupp inte till. En socia­lar­be­tare är inte proffs på all­ting. En lärare, en famil­je­te­ra­peut eller en psy­kiat­risk sjuks­kö­tare har alla något att tillföra och utgör vik­tiga pusselbitar.

En liten hamnstad med storstadsproblematik

Att just Hangö val­des som plats för pilot­pro­jek­tet beror på flera orsa­ker. Dels har sta­den en jämn språkför­del­ning mel­lan svenska och finska, dels har sta­den under flera år top­pat sta­tis­ti­ken för place­rin­gar av barn.

– Där finns krä­vande barns­kyddscase och det är en liten hamns­tad med stors­tads­proble­ma­tik, säger Lundqvist.

Då Lundqvist bör­jade delta i barns­kyd­dets vec­ko­mö­ten visade det sig att att språkfrå­gan inte var ett problem i Hangö.

– Alla talade sitt eget språk på mötena. I huvuds­tads­re­gio­nen byter alla oftast till finska om en per­son talar finska.

Lundqvist säger att hon fått insik­ten att man inte kan utveckla en verk­sam­het med språ­ket i första åtanke.

– Språket bör beak­tas, men det är en del av en större hel­het. Man måste till­go­dose att folk får ser­vice på sitt eget modersmål och där är rek­ry­te­rin­gen avgörande.

språket bör beaktas, men det är en del av en större helhet.

För pilot­pro­jek­tet del­tog Veronica Lundqvist på barns­kyd­dets vec­ko­mö­ten i Hangö. De ans­tällda hade redan gått en utbild­ning i sys­te­miskt mång­pro­fes­sio­nellt arbete och på vec­ko­mö­tena del­tar varan­nan vecka en familjeterapeut.

Med andra ord var grun­den för utveckling god. Lundqvist interv­juade arbetsgrup­per som job­bar med barn och unga, för­sökte utreda flask­hal­sar och följa arbe­tet med utomstående ögon.

Hon upp­munt­rade till använd­nin­gen av det sys­tem­teo­re­tiska arbets­sät­tet i var­da­gen och till att modigt bjuda in klien­ter och samar­bets­part­ner på de mång­pro­fes­sio­nella mötena.

Många wow-upplevelser

Pilotprojektet i Hangö är ett av sex pro­jekt runt om i lan­det. Bland de vik­ti­gaste lär­do­marna har utvecklan­det av klien­ter­nas delak­tig­het varit. Både i Hangö och de andra del­pro­jek­ten spe­lade erfa­ren­het­sex­per­ter en vik­tig roll.

– Jag fick många wow-upple­vel­ser och kände också skam, säger Lundqvist.

När då?

– En av våra erfa­ren­het­sex­per­ter berät­tade om när hen var place­rad och kom i kon­takt med många olika stödt­jäns­ter. Hen var depri­me­rad och fick bland annat rådet att sova mer. Men ingen frå­gade om hen hade en säng!

Projektet Framtidens barns­kydd är snart. Den två år långa pro­jekt­ti­den har varit kort men på varje pro­jek­tort finns någon som tar lyra inom de bli­vande välfärd­sområ­dena. Det säger pro­jekt­le­dare Jaana Leppäkorpi vid Socca, huvuds­tads­re­gio­nens kom­pe­tenscen­ter inom det sociala området.

– Det finns struk­tu­rer för ett sys­te­miskt mång­pro­fes­sio­nellt arbets­sätt och det är självklart att barns­kyd­det ska utvecklas vidare i välfärd­sområ­dena, säger hon.

Projektet Framtidens barnskydd

  • Ett två år långt pro­jekt (2020–2022) med målet att regio­nalt förbättra ser­vicen och det mång­pro­fes­sio­nella stö­det för de barn och unga, samt deras famil­jer som är klien­ter hos barnskyddet.
  • Har 15 pro­jek­tans­tällda i södra Finland.
  • Administreras av Socca, huvuds­tads­re­gio­nens huvuds­tads­re­gio­nens kom­pe­tenscen­ter inom det sociala området.
  • Organiseras kring sex olika arbets­pa­ket, av vilka ett fokuse­rar på ser­vicen för svensksprå­kiga barn och ung­do­mar (arbets­pa­ke­tet admi­ni­stre­ras av det fin­landss­venska kom­pe­tenscent­ret inom det sociala området, FSKC).

Lina Laurent