Kommer Sveriges socialtjänstlag revideras för att tydliggöra riktlinjerna för den lagstadgade rätten till socialvård för papperslösa? Akademikerfacket SSR anser att socialtjänstens sekretessplikt måste säkerställas så att polisen inte ska komma åt personuppgifter. Det som hände i Malmö får inte hända igen.

 

Enligt gällande svensk socialt­jänstlag har kommunen det yttersta ansvaret för alla personer som vistas där. Lagen säger även att en person som är mantalss­kriven i en annan kommun vid behov kan bli erbjuden en biljett till hemkom­munen av socialt­jänsten.

Papperslösa barnfa­miljer har med stöd av Barnkon­ven­tionen som Sverige förbundit sig att följa, mer möjlig­heter till socialt stöd eftersom barn inte får diskri­mi­neras.

– Bostads­bristen i 240 av Sveriges 290 kommuner drabbar i synnerhet de utsatta papperslösa som ofta bor trångt, flyttar in hos vänner och bekanta för att efter några veckor flytta vidare. Vid akut bostads­brist kan en barnfamilj oberoende av svenskt person­nummer få hjälp av socialt­jänsten som betalar för vandrarhem eller boende­hotell, förklarar Josefine Johansson, profes­sions­strateg vid Akade­mi­kerför­bundet SSR i Sverige.

Papperslösa barn är inte skolpliktiga men har rätt att gå i skola i Sverige. Av Rädda barnens rapport Utanför nästan allt – En vägledning till stärkt socialt stöd för barn utan papper från år 2014, framkommer att kommu­nerna själva får bestämma om de erbjuder de papperslösa barnen försko­leplatser (läs daghemsplatser).

– Rädda barnen rappor­terar om små barn som lämnas ensamma i lägen­heten när deras papperslösa föräldrar är på jobbet. Rädda barnen har tagit som sin uppgift att kontakta kommu­nerna och be dem öppna försko­lorna även för papperslösa barn.

– Stockholm har fattat beslut om att barnen får gå i förskola, men de politiska partierna har olika åsikter i frågan. Det kan försvåra tillgången till daghemsplatser i olika stads­delar. Enskilda förskolor kan dock fatta egna beslut, berättar Johansson.

Mediedebatt om Malmöskandalen

Malmö stad har varit föregångare. Där behandlas papperslösa klienter, främst barnfa­miljer, hos socialt­jänsten som vilka som helst andra Malmö­bo­satta klienter med svenskt person­nummer. Socialt­jänsten beviljar vid behov pengar till läkemedel, akut matbehov och hyra.

Det var i all fall i Malmö polisen i höstas bad socialt­jänsten lämna ut adresser till papperslösa. Socialt­jänsten hittade och tillhan­dahöll 30-talet adresser till deras papperslösa klienter.

– Vi känner inte till att något liknande tidigare har hänt i Sverige. Det står i konflikt med socialt­jänst­lagens grund­läg­gande inten­tioner, påpekar Josefine Johansson.

Gräns­po­lisen hade fått i uppgift att utvisa 200 papperslösa. Socialt­jänsten som gav ut adres­serna uppma­nades sedan av Migra­tions­verket att inte berätta för perso­nerna i fråga att de gett ut adres­supp­gif­terna, endast i fall att de själva frågade socialt­jänsten.

– Malmö­po­lisens agerande gör att papperslösa som lever med oron att plötsligt bli utvisade, kan bli rädda för att kontakta socialt­jänsten i situa­tioner när de är i akut behov av hjälp. Att lämna ut perso­nupp­gifter strider mot socialt­jänstens uppgift att ha stark sekretess för att skapa en förtroen­defull allians med klienten. Vi motsätter oss inte utvisande av personer som inte har rätt att vara kvar i Sverige men det ska vara en polisiär uppgift och inte ske med socialt­jänstens hjälp, framhåller Johansson.

– Det behöver prövas om utlän­nings­lagens paragraf om att social­myn­dig­heten har rätt att ge ut infor­mation om enskild individ, legali­serar Malmö­po­lisens agerande. Vi anser att utlän­nings­lagen ska ändras. Det inträffade har anmälts till JO (justi­tie­om­buds­mannen).

Civilsamhällets stöd

– Social­se­kre­te­rarens och vårdper­son­alens uppgift i bemötandet av den papperslösa klienten är även att ge tips om var komplet­te­rande hjälp finns i civil­sam­hället. Exempelvis organi­sa­tionen Läkare i världens klienter är EU-medbor­garna rumänska och bulga­riska romer som rest till Sverige. Rådgiv­nings­byrån ger juridisk hjälp, därtill finns Stads­mis­sionen, Rädda barnen och Ingen människa är illegal, påminner Josefine Johansson.

Den psykiska belastning som följer med att vara papperslös i Sverige och leva under hotet om att bli utvisad till ens ursprungsland vilket i värsta fall kan leda till döden – kan leda till akuta psyko­sociala problem och suicid­be­nä­genhet.

Till exempel kontakt­per­soner som beled­sagar psykiskt utmattade papperslösa mödrar till samtals­terapi kan vara svårt att ge som insats inom ramen för socialt­jänsten men kan hittas i civil­sam­hällets hjälpor­ga­ni­sa­tioner.

Värt att komma ihåg är att arbets­mark­naden för de papperslösa är brokig, avtal följs sällan. Den ideella organi­sa­tionen Fackligt Center för Papperslösa jobbar för avtal­senliga löner. Reali­teten för de 30 000 – 50 000 papperslösa på den svenska arbets­mark­naden är att lönen är minimal om den alls betalas ut. Akade­mi­kerför­bundet SSR är medlem av organi­sa­tionen.

Sunniva Ekbom