Kommer Sveriges socialt­jänstlag revideras för att tydliggöra riktlin­jerna för den lagstadgade rätten till socialvård för papperslösa? Akade­mi­ker­facket SSR anser att socialt­jänstens sekre­tes­splikt måste säkers­tällas så att polisen inte ska komma åt perso­nupp­gifter. Det som hände i Malmö får inte hända igen.

 

Enligt gällande svensk socialt­jänstlag har kommunen det yttersta ansvaret för alla personer som vistas där. Lagen säger även att en person som är mantalss­kriven i en annan kommun vid behov kan bli erbjuden en biljett till hemkom­munen av socialt­jänsten.

Papperslösa barnfa­miljer har med stöd av Barnkon­ven­tionen som Sverige förbundit sig att följa, mer möjlig­heter till socialt stöd eftersom barn inte får diskri­mi­neras.

– Bostads­bristen i 240 av Sveriges 290 kommuner drabbar i synnerhet de utsatta papperslösa som ofta bor trångt, flyttar in hos vänner och bekanta för att efter några veckor flytta vidare. Vid akut bostads­brist kan en barnfamilj oberoende av svenskt person­nummer få hjälp av socialt­jänsten som betalar för vandrarhem eller boende­hotell, förklarar Josefine Johansson, profes­sions­strateg vid Akade­mi­kerför­bundet SSR i Sverige.

Papperslösa barn är inte skolpliktiga men har rätt att gå i skola i Sverige. Av Rädda barnens rapport Utanför nästan allt – En vägledning till stärkt socialt stöd för barn utan papper från år 2014, framkommer att kommu­nerna själva får bestämma om de erbjuder de papperslösa barnen försko­leplatser (läs daghemsplatser).

– Rädda barnen rappor­terar om små barn som lämnas ensamma i lägen­heten när deras papperslösa föräldrar är på jobbet. Rädda barnen har tagit som sin uppgift att kontakta kommu­nerna och be dem öppna försko­lorna även för papperslösa barn.

– Stockholm har fattat beslut om att barnen får gå i förskola, men de politiska partierna har olika åsikter i frågan. Det kan försvåra tillgången till daghemsplatser i olika stads­delar. Enskilda förskolor kan dock fatta egna beslut, berättar Johansson.

Medie­debatt om Malmös­kan­dalen

Malmö stad har varit föregångare. Där behandlas papperslösa klienter, främst barnfa­miljer, hos socialt­jänsten som vilka som helst andra Malmö­bo­satta klienter med svenskt person­nummer. Socialt­jänsten beviljar vid behov pengar till läkemedel, akut matbehov och hyra.

Det var i all fall i Malmö polisen i höstas bad socialt­jänsten lämna ut adresser till papperslösa. Socialt­jänsten hittade och tillhan­dahöll 30-talet adresser till deras papperslösa klienter.

– Vi känner inte till att något liknande tidigare har hänt i Sverige. Det står i konflikt med socialt­jänst­lagens grund­läg­gande inten­tioner, påpekar Josefine Johansson.

Gräns­po­lisen hade fått i uppgift att utvisa 200 papperslösa. Socialt­jänsten som gav ut adres­serna uppma­nades sedan av Migra­tions­verket att inte berätta för perso­nerna i fråga att de gett ut adres­supp­gif­terna, endast i fall att de själva frågade socialt­jänsten.

– Malmö­po­lisens agerande gör att papperslösa som lever med oron att plötsligt bli utvisade, kan bli rädda för att kontakta socialt­jänsten i situa­tioner när de är i akut behov av hjälp. Att lämna ut perso­nupp­gifter strider mot socialt­jänstens uppgift att ha stark sekretess för att skapa en förtroen­defull allians med klienten. Vi motsätter oss inte utvisande av personer som inte har rätt att vara kvar i Sverige men det ska vara en polisiär uppgift och inte ske med socialt­jänstens hjälp, framhåller Johansson.

– Det behöver prövas om utlän­nings­lagens paragraf om att social­myn­dig­heten har rätt att ge ut infor­mation om enskild individ, legali­serar Malmö­po­lisens agerande. Vi anser att utlän­nings­lagen ska ändras. Det inträffade har anmälts till JO (justi­tie­om­buds­mannen).

Civil­sam­hällets stöd

– Social­se­kre­te­rarens och vårdper­son­alens uppgift i bemötandet av den papperslösa klienten är även att ge tips om var komplet­te­rande hjälp finns i civil­sam­hället. Exempelvis organi­sa­tionen Läkare i världens klienter är EU-medbor­garna rumänska och bulga­riska romer som rest till Sverige. Rådgiv­nings­byrån ger juridisk hjälp, därtill finns Stads­mis­sionen, Rädda barnen och Ingen människa är illegal, påminner Josefine Johansson.

Den psykiska belastning som följer med att vara papperslös i Sverige och leva under hotet om att bli utvisad till ens ursprungsland vilket i värsta fall kan leda till döden – kan leda till akuta psyko­sociala problem och suicid­be­nä­genhet.

Till exempel kontakt­per­soner som beled­sagar psykiskt utmattade papperslösa mödrar till samtals­terapi kan vara svårt att ge som insats inom ramen för socialt­jänsten men kan hittas i civil­sam­hällets hjälpor­ga­ni­sa­tioner.

Värt att komma ihåg är att arbets­mark­naden för de papperslösa är brokig, avtal följs sällan. Den ideella organi­sa­tionen Fackligt Center för Papperslösa jobbar för avtal­senliga löner. Reali­teten för de 30 000 – 50 000 papperslösa på den svenska arbets­mark­naden är att lönen är minimal om den alls betalas ut. Akade­mi­kerför­bundet SSR är medlem av organi­sa­tionen.

Sunniva Ekbom