Kommer Sveriges socialtjänstlag revideras för att tydliggöra riktlinjerna för den lagstadgade rätten till socialvård för papperslösa? Akademikerfacket SSR anser att socialtjänstens sekretessplikt måste säkerställas så att polisen inte ska komma åt personuppgifter. Det som hände i Malmö får inte hända igen.

 

Enligt gäl­lande svensk socialt­jänst­lag har kom­mu­nen det yttersta ans­va­ret för alla per­so­ner som vis­tas där. Lagen säger även att en per­son som är man­talss­kri­ven i en annan kom­mun vid behov kan bli erb­ju­den en bil­jett till hem­kom­mu­nen av socialtjänsten.

Pap­pers­lösa barn­fa­mil­jer har med stöd av Barn­kon­ven­tio­nen som Sve­rige för­bun­dit sig att följa, mer möj­lig­he­ter till socialt stöd efter­som barn inte får diskrimineras.

– Bos­tads­bris­ten i 240 av Sve­ri­ges 290 kom­mu­ner drab­bar i syn­ner­het de utsatta pap­pers­lösa som ofta bor trångt, flyt­tar in hos vän­ner och bekanta för att efter några vec­kor flytta vidare. Vid akut bos­tads­brist kan en barn­fa­milj obe­roende av svenskt per­son­num­mer få hjälp av socialt­jäns­ten som beta­lar för van­drar­hem eller boen­de­ho­tell, förkla­rar Jose­fine Johans­son, pro­fes­sions­stra­teg vid Aka­de­mi­kerför­bun­det SSR i Sverige.

Pap­pers­lösa barn är inte skolplik­tiga men har rätt att gå i skola i Sve­rige. Av Rädda bar­nens rap­port Utanför näs­tan allt – En vägled­ning till stärkt socialt stöd för barn utan pap­per från år 2014, fram­kom­mer att kom­mu­nerna själva får bes­tämma om de erb­ju­der de pap­pers­lösa bar­nen förs­ko­leplat­ser (läs daghemsplatser).

– Rädda bar­nen rap­por­te­rar om små barn som läm­nas ensamma i lägen­he­ten när deras pap­pers­lösa föräl­drar är på job­bet. Rädda bar­nen har tagit som sin upp­gift att kon­takta kom­mu­nerna och be dem öppna förs­ko­lorna även för pap­pers­lösa barn.

– Stock­holm har fat­tat bes­lut om att bar­nen får gå i förs­kola, men de poli­tiska par­tierna har olika åsik­ter i frå­gan. Det kan försvåra tillgån­gen till dag­hemsplat­ser i olika stads­de­lar. Ens­kilda förs­ko­lor kan dock fatta egna bes­lut, berät­tar Johansson.

Mediedebatt om Malmöskandalen

Malmö stad har varit föregån­gare. Där behand­las pap­pers­lösa klien­ter, främst barn­fa­mil­jer, hos socialt­jäns­ten som vilka som helst andra Mal­mö­bo­satta klien­ter med svenskt per­son­num­mer. Socialt­jäns­ten bevil­jar vid behov pen­gar till läke­me­del, akut mat­be­hov och hyra.

Det var i all fall i Malmö poli­sen i hös­tas bad socialt­jäns­ten lämna ut adres­ser till pap­pers­lösa. Socialt­jäns­ten hit­tade och till­han­da­höll 30-talet adres­ser till deras pap­pers­lösa klienter.

– Vi kän­ner inte till att något lik­nande tidi­gare har hänt i Sve­rige. Det står i konflikt med socialt­jänst­la­gens grund­läg­gande inten­tio­ner, påpe­kar Jose­fine Johansson.

Gräns­po­li­sen hade fått i upp­gift att utvisa 200 pap­pers­lösa. Socialt­jäns­ten som gav ut adres­serna upp­ma­na­des sedan av Migra­tions­ver­ket att inte berätta för per­so­nerna i fråga att de gett ut adres­supp­gif­terna, endast i fall att de själva frå­gade socialtjänsten.

– Mal­mö­po­li­sens age­rande gör att pap­pers­lösa som lever med oron att plöts­ligt bli utvi­sade, kan bli rädda för att kon­takta socialt­jäns­ten i situa­tio­ner när de är i akut behov av hjälp. Att lämna ut per­so­nupp­gif­ter stri­der mot socialt­jäns­tens upp­gift att ha stark sekre­tess för att skapa en fört­roen­de­full allians med klien­ten. Vi mot­sät­ter oss inte utvi­sande av per­so­ner som inte har rätt att vara kvar i Sve­rige men det ska vara en poli­siär upp­gift och inte ske med socialt­jäns­tens hjälp, framhål­ler Johansson.

– Det behö­ver prö­vas om utlän­nings­la­gens para­graf om att social­myn­dig­he­ten har rätt att ge ut infor­ma­tion om ens­kild indi­vid, lega­li­se­rar Mal­mö­po­li­sens age­rande. Vi anser att utlän­nings­la­gen ska ändras. Det int­räf­fade har anmälts till JO (jus­ti­tie­om­buds­man­nen).

Civilsamhällets stöd

– Social­se­kre­te­ra­rens och vård­per­son­alens upp­gift i bemö­tan­det av den pap­pers­lösa klien­ten är även att ge tips om var komplet­te­rande hjälp finns i civil­sam­häl­let. Exem­pel­vis orga­ni­sa­tio­nen Läkare i värl­dens klien­ter är EU-med­bor­garna rumänska och bul­ga­riska romer som rest till Sve­rige. Råd­giv­nings­byrån ger juri­disk hjälp, där­till finns Stads­mis­sio­nen, Rädda bar­nen och Ingen män­niska är ille­gal, påmin­ner Jose­fine Johansson.

Den psy­kiska belast­ning som föl­jer med att vara pap­pers­lös i Sve­rige och leva under hotet om att bli utvi­sad till ens ursprungs­land vil­ket i värsta fall kan leda till döden – kan leda till akuta psy­ko­sociala problem och suicidbenägenhet.

Till exem­pel kon­takt­per­so­ner som beled­sa­gar psy­kiskt utmat­tade pap­pers­lösa mödrar till sam­tals­te­rapi kan vara svårt att ge som insats inom ramen för socialt­jäns­ten men kan hit­tas i civil­sam­häl­lets hjälporganisationer.

Värt att komma ihåg är att arbets­mark­na­den för de pap­pers­lösa är bro­kig, avtal följs säl­lan. Den ideella orga­ni­sa­tio­nen Fackligt Cen­ter för Pap­pers­lösa job­bar för avtal­sen­liga löner. Rea­li­te­ten för de 30 000–50 000 pap­pers­lösa på den svenska arbets­mark­na­den är att lönen är mini­mal om den alls beta­las ut. Aka­de­mi­kerför­bun­det SSR är med­lem av organisationen.

Sun­niva Ekbom