Ylva Krokfors kombinerar krävande heltidstjänst med forskning för sin oktorsavhandling om aktörskap bland äldre och socialarbetare på rehabiliteringsinstitutioner.

 

Via sitt arbete för Invalidför­bundet rf får hon insyn i vilka behov personer med funktions­hinder har.

– Jag trivs bra i min nuvarande tjänst som sakkunnig i social- och hälsovårds­po­litik vid Invalidför­bundet rf. Här tar jag ställning till all ny lagstiftning som berör förbundets 30 000 medlemmar, förklarar pol.lic. Ylva Krokfors.

Just innan intervjun en septem­berför­middag gick hon igenom den nya patient- och klient­lagen.

– Minsta detalj ska granskas för att konse­kven­serna av beslutet inte bryter t ex mot FN:s dekla­ration om funktions­hinder.

På Nordic Social Work Confe­rence i november kommer hon presentera resul­tatet av en enkät med över 1 000 personer med funktions­hinder med syfte att ringa in hur socialt arbete kan hjälpa dem. Av svaren framkommer bland annat att äldre kvinnor med funktions­hinder har risk för att bli utnyttjade och har dålig ekonomi.

Aktiva äldre

I intervjun Talentia gjorde med Ylva Krokfors för några år sedan berättade hon om sin doktor­sav­handling om aktörskap hos äldre klienter och socia­lar­betare. Arbetet med doktor­sav­hand­lingen fortsätter och nu vid sidan om en krävande heltidst­jänst.

I fjolsomras var hon tjänst­ledig, forskade på heltid och erhöll lön av Folkhälsan som behövde geron­to­logisk forskning för utvecklandet av sin äldreomsorg. Resul­tatet blev en litte­ra­tu­rö­versikt av förhands­granskade vetens­kapliga artiklar och doktor­sav­hand­lingar om aktörskap hos äldre hemma­boende i västvärlden. Litte­ra­tu­rö­ver­sikten är artikel nummer två för doktor­sav­hand­lingen.

Hemmet kan antingen förstärka eller försämra en äldre persons aktörskap.

– Min sökning började med ca 6 000 träffar som jag filtrerade ned till fem artiklar och tre doktor­sav­hand­lingar. Denna forskning om aktörskap är av relevans för Invalidför­bundets medlemmar. Här har vi ett viktigt, nytt forsk­ning­sområde då det tidigare inte var vanligt att personer med funktions­hinder upprätthöll en aktiv livsstil långt upp i åldrarna. Tänk på de grönas Kalle Könkkölä som jobbade ända tills han avled 68 år gammal, säger Ylva Krokfors.

Ur forsk­ningen hon plöjt igenom lyfter hon fram ett äldre par med funktions­hinder. Paret klarar av vardagen tack vare ett hjälp­system, men om någon länk i systemet falerar, klarar de sig inte.

På Nordic Social Work Confe­rence i november kommer Krokfors presentera en samman­fattning av litte­ra­tu­rö­ver­sikten om äldre, hemma­boende människors aktörskap.

– Hemmet kan antingen förstärka eller försämra en äldre persons aktörskap beroende på hur hen upplever hemmet och omgiv­ningen samt i hurdant mentalt och fysiskt skick man är.

Motiverar klienten

För avhand­lingens tredje artikel har hon intervjuat äldre klienter och socia­lar­betare samt teammed­lem­marna i det mångpro­fes­sio­nella teamet kring klien­terna för att ta reda på hur de ser på socia­lar­be­tarens roll i teamet. Krokfors har även varit med i mötet då socia­lar­be­taren intervjuar den äldre för att belysa hur de äldres aktörskap aktua­li­seras. Forsk­ningsfrågan är Hur konstrueras aktörskap i det mångpro­fes­sio­nella arbetet?

– Enligt riktlin­jerna ska samtalet mellan klient och socia­lar­betare ta 30 minuter. Oftast visade sig tiden vara för kort.

För sin praktik­forskning har Ylva Krokfors besökt en dagre­ha­bi­li­tering med kurser för äldre och följt med arbetet på en inter­nat­lik­nande rehabi­li­te­ring­sin­rättning. Ännu återstår att ställa forsk­ningsfrå­gorna på en rehabi­li­te­ring­sav­delning på ett sjukhus. Krokfors vill ta reda på om det ger mervärde om socia­lar­be­tarna frågar de äldre utifrån aktörs­kaps­pers­pek­tivet med aktörs­kapsfrågor.

Det teore­tiska ramverket hämtar hon från Jyrki Jyrkämäs teori om atörskap som slagit igenom stort i Finland.

– Jag har evidens för att socia­lar­be­taren via aktörs­kapsfrågor kommer närmare in på människans livssi­tuation. Ett exempel på en aktörs­kapsfråga är: Vad tycker du om att göra? Frågan kan motivera klienten att exempelvis ändra sin diet för att uppnå något mål. Viktigt är att äldre personer alltid, även som svårt minnessjuka bemöts som aktörer.

– Besvärligt är det med yngre personer med minnes­jukdom som bor på äldre­boenden. De kan vara mycket fysiskt aktiva och lite aggressiva, de skulle behöva ett aktivare liv än den vardag de är hänvisade till på äldre­boendet. En boende­lösning för dessa yngre minnessjuka personer är minnes­byarna där invånarna tryggt kan röra sig och vara aktiva.

Ylva Krokfors påtalar brister i helhets­synen på den äldre klienten.

– Det räcker inte att läkare skriver ut ett motions­recept om personen inte har pengar till simhalls­kortet. Det psyko­sociala perspek­tivet på den äldre personens situation innebär att den profes­sio­nella ser den äldres liv som helhet och kan ge personen nödvändigt stöd, t ex extra bistånd till ett simhallskort.

Till Ylvas familj hör en dotter som är långtidssjuk, har problem med andningen och stödbehov närapå dygnet runt. Ylva och barnets pappa har delad vårdnad – veckan då dottern är hos Ylva blir det inte tid över för forskning efter arbets­dagen.

– Men doktor­sav­hand­lingen följer med mig. Jag har stark vilja att få den färdig.

Sunniva Ekbom